Lillpojken växer och växer. Han ser rätt kompakt och ståtlig ut. Gibson är snart 3 veckor gammal! Tiden rusar iväg.



Jag ska försöka hälsa på dem snart och då försöka få med min väska med kläder och min saknade necessär. Jag vill plocka ögonbrynen!

Gissa om det regnade i helgen... jo ganska mycket :P

Brisingr

Jag är som uppslukad av Christopher Paolinis böcker om "arvtagaren" Eragon. Jag sitter ofta och tänker på hur allt kommer gå för Alagaesia och alla som lever där. Denna påhittade värld förtrollar mig. Allt vrids och vänds. Det känns som allt är möjligt, men bara om du kan gå runt begränsningarna i all magi. I första boken trodde jag vilket även Eragon gjorde att magi kunde användas lite hur som, men ack så lätt var det inte. Namnen i boken är ofta inte heller att leka med, så som Blödhgarm och Islanazadi. Utöver att jag ska komma ihåg alla konstiga namn ska jag komma ihåg alla personers "smeknamn" eller vad jag ska kalla det. Nasuada kallas exempelvis för Nighthawks av the Urgals på grund av vad hon åstadkommit och hennes personlighet samt utseende. Eragon har flera olika namn beroende på vilken ras som tilltalar honom. Undrar vad jag skulle kallas? Emeli latmask?

Paolini är i mitt tycke ett geni! Hur har han kunnat forma alla dessa personligheter och politiska argumentationer mellan de olika "överhuvudena". Argumentationerna är lite som en mjuk dans med otrolig tyngd i varje mening. List är något man inte klara sig utan i Alagaesia.
Just nu tar jag en liten paus från läsandet. Jag vill inte att boken ska ta slut så fort :P Hoppas fyran kommer ut snart så "kampen" mot Galbatorix kan fortsätta. Nehe nu ska jag läsa lite till :)

Slut på sommarlov?

Hmm? Jag förstår inte hur politikerna tänker när de säger att sommarlovet borde ersättas med en tredje termin. När ska man få möjlighet att få erfarenhet? Jag skulle inte vilja plugga fem år för att sedan ut i arbetslivet utan någon erfarenhet från att faktiskt jobba med det man utbildats sig inom. På fysplan är det ofta snabba projekt där pengafrågor med en massa annat inte ens existerar. Jag hade haft panik om jag läst fem år för att sedan se att den riktiga världen fungerar på ett helt annat sätt. Vi blir upplärda att "tänka" på ett visst sätt som är ganska så "drömskt", vilket många kommuner inte har.

Jag får panik på politikerna! Stressa inte sönder oss! Vi behöver lite vila (även om vi ibland väljer att sommarjobba, vilket är jobbigare i många fall än att plugga). Det kan väl få kännas som att vi får göra valet själva. Jobba, tågluffa, plugga? Du bestämmer själv.

Gibson

detta inlägget är för er knasbollar i Halmstad som vill se Gibson :)

Det ligger en film till under "Valparna" :)

Vill stanna hos valparna!

Idag var det hemresa till Karlskrona. Det var inte alls roligt att behöva skiljas från valparna. Det var så jobbigt att jag nästan började gråta. Jag vet att det kan låta löjligt, men jag vill så gärna vara med när de lär sig gå, äta fast föda, busa med varandra och oss osv. Deras liv har precis börjat och det är så otroligt roligt att få följa deras första månader i livet. Självklart kommer det vara roligt att följa dem resten av livet med men början av livet är alltid lite extra speciellt. Det sker under en väldigt kort period och jag vill se min lilla valps framsteg :) Så Kalle åker till Halmstad så åker jag till Ålem igen imorgon och bor där till fredag då två av de härliga systerbarnen kanske ska komma och hälsa på med Kalle. Ska bli kul.

Mamma har meddelat att Gibson kissat på sin kära syster och sedan somnat. Det är min pojk det :P de har precis börjat kissa lite själva så nu blir det inte lika rent i valphagen längre. Jag kunde även börja känna av små gaddar när de biter oss i fingrarna. De har alla lyckats öppna ögonen nu och går snart utan att ramla allt för mycket. Vera har ganska bra balans och gör små busanfall mot våra händer. Hon är ursöt. Vilda Vera som vi säger.

Valparnas nuvarande smeknamn känns väldigt bra. Jag var lite orolig att Gibson skulle låta för gammalt för honom men som med många bäbisar blir det bara sötare med gubbiga namn. Så Gibson är spikat. Jag vill ha augusti!

Valparna

Nu harjag suttit och gosat med valparna nästan hela dagen. De är helt underbara! Jag vill inte ha en, jag vill ha alla tre :) men vi har bestämt oss för en av hanarna. Nu börjar det kännas otroligt verkligt. Helt underbart! Vi vill ta med honom hem redan nu.

Hugo och Vera

Gibson

Livet känns ganska underbart när man sitter och tittar på valparna. De har öppnat ögonen nu och söker kontakt med oss. Lilla Vera har till och med försökt leka med mitt hår :D Hugo somnar som vanligt snabbt när man tar upp honom i knät medan Gibson bits och tittar sig omkring. Men än så länge har de inga vassa valptänder så vi låter dem tugga på våra fingrar.

Valparna äter, sover, leker, äter leker, sover..... Mysungar!
Här kommer en liten film med vår lilla prins (och mina bröst) :) varför jag frågar hur han har det beror på att mamma Pärlan precis råkat lägga sig på honom när han sov. Pärlan är lite klumpig ibland.

Ska vi åka nu?

Trött trött trött! Jag blir så trött när kalle inte förstår mej. Jag har pratat om att jag ska sluta en timme tidigare för det passar kanon till en buss han kan åka till emmaboda med, men så har han fått för sig att jag sagt att han ska ta tåget å va framme halv fem. Blir lite lessen när detta upprepar sig. Vi har så olika tidsuppfattningar. Säger jag vi ska åka snart så menar jag inom loppet av 10 minuter medan han kan tänka att det innebär om en timme eller två. Det faktum att jag är ganska kass på digitalklocka hjälper ju inte heller till precis.

Han sitter på bussen nu iaf, men jag är inte lika peppad längre. Ska försöka tänka på valparna så blir jag nog gladare igen :)

Öppna ögonen!

Nu börjar valparna att öppna ögonen. Nu händer det grejer :) Jenni säger att guldpojken tittar omkringsig hela tiden. Allt är så nytt men till stor del bekant eftersom han har kännt och hört allt omkring sig. Lite samma känsla som jag upplevde med mina glasögon :P Jenni försöker få ögonkontakt me pojkbusen men han har inte tid med henne. Han är på upptäcksfärd i hundkorgen, hihi. Hoppas jenni får det lite lättare att få ögonkontakt med mig, haha.



Efter jobbet stratar vi äntligen resan mot valparna (och familjen), men först blir det stopp i Kalmar för att köpa kalle en rakapparat. Kan behövas. Han har inte rakat sig på flera veckor nu. Många tänker sig nog en skepparkrans men så illa är det inte. Han har väldigt lite hårväxt till min och vid många tillfällen även kalles lättnad. Han tycker det är jobbigt att behöva raka sig en gång i veckan :P

Ne nu va de lunch och sen ännu mer renritning av min analys (och lite andra kartor om jag hinner).

Född på nytt

Jag har hämtat glasögonen idag. Kassörskan fixade och trixade med bågarna tills dom satt perfekt i mitt lilla ansikte. Det var nästan samma teknik som att forma ett innebandyblad, såg roligt ut :)När jag väl kom ut från butiken och satte på dem kändes det underbart. Tröttheten och trycket i huvudet avtog direkt. Det är ganska otäckt att jag gått runt med detta synfel i mer än två år. Visst har det inte varit lika dåligt som nu för två år sen men nära nog. Jag behöver inte längre anstränga mig för att läsa undertexterna på tv:n och kan läsa vägskyltar i god tid. Känns underbart att kunna se bra igen, men inte lika kul att behöva dra på brillorna dygnet runt. Jag har aldrig riktigt gillat att använda glasögon, jag använder knappt solbrillor eftersom dom irriterar på min näsa. Så jag sitter hela tiden och flyttar dom lite upp och ner för näsan när jag inte står ut längre. Ett annat stort plus är att jag inte behöver sitta och huka mig fram mot dataskärmen för att kunna se bra. Min arm och rygg kommer tacka mig, fast bara ett litet tack eftersom jag troligtvis kunnat undvika vissa smärtor om jag skaffat brillsen tidigare.





Jenni tycker jag ska skaffa linser istället, men det är nog inget för mig. Men hon kommer nog ångra sig imorgon när hon ser hur snygg jag är i brillorna :P haha. Jag kanske fixar linser om några år när jag tröttnat på glasögonen. Så för tillfället tänker jag inte pilla mig i ögonen. Dessutom gillar Kalle glasögon. Så dom blir kvar ett tag :)

Gårdagens bus

Igår eftermiddag blev riktigt trevlig med ett dopp i havet. Vattnet vid Saltö var riktigt grumligt, men var iaf inte kallt. Solen värmde så underbart. Efter att vi solat en stund cyklade vi in till stan och åt middag på Stars and Sripes. Tyvärr fanns det ingen plats ute så vi fick sätta oss inne i värmen. Det kändes nästan obehagligt att andas, men efter ungefär en kvart hade vi vant oss. Maten var iaf rätt ok, när jag väl fick in rätt mat. Jag blir alltid så trött när jag måste göra specialbeställningar. Önskar att jag inte vore så kräsen. Då hade jag sluppit höra kommentarer om att jag är barnslig osv osv. Det ungefär som rökare känner sig när de hela tiden blir tillsagda att sluta röka. Man vill följa råden men kan inte. Jag undviker inte vissa saker för att få uppmärksamhet eller för att jag inte är sugen utan jag äter det inte eftersom jag inte vill bli spyfärdig. i vissa fall skulle jag till och med spy. Visserligen har det blivit mycket bättre de senaste åren, men det finns fortfarande många smaker och konsistenser jag inte klarar av. Enligt min familj förändrades mina "problem" rätt mycket redan som liten. Jag exempelvis älskade inlagdsill, vilket jag inte gör idag. Jag gillar inlagningen med klarar inte av att bita i fisken. Oftast har jag problem med konsistensen på mat. Lök tycker jag exempelvis har en god smak men jag klarar inte av att tugga den när den inte är rå. Mamma fick ofta riva löken istället. ett minne som jag tycker är lite roligt är det faktum att hon kunde riva löken i de flesta rätterna hon tillagade men aldrig i korvstroganoffen. Vet inte varför?

Efter maten cyklade vi och lämnade tillbaka Elin och Sammes nyckel. det var trevligt och få prata lite med dem om deras helg. Jag hade gärna också klappat vargar. Låter coolt. När vi väl va hemma igen tog vi det riktigt lugnt. Kalle satt vid datorn och jag satt och synade min karta efter sträck som inte var fixade än. Kan säga att jag är ganska trött på AutoCAD nu. Tre dagar med autocadanden är inte bra för musarmen heller har jag börjat märka. Så från och med igår är jag vänsterhänt, haha. Går rätt bra eftersom jag gjort det förut, men inte i närheten lika lätt som med högerhanden.

Innan vi hade lagt oss kom det en brandbil som stannade till vid huset. Grannarna och även jag blev riktigt nyfikna. som tur var brann det inte utan några snorungar hade även denna kväll som kvällarna innan smällt smällare som det rykt en heldel om. Så en granne trodde att det brann och ringde brandkåren. Hoppas snorisarna har fattat piken! Jag har varit lite sugen att leta upp dem och skälla ut dem, men det är inte riktigt min grej. När vi fått hem valpen kanske det blir lite mer ruter i mig när ungarna smäller smällare. Det är inte okej att skrämma djuren.

Hannamn??

Igår kväll började Kalle och jag leta efter ett hundnamn till vår kommande familjemedlem. Jag kände mig dum när jag försökte komma på ett passande namn till en hane. Jag visste inte att det var så svårt att komma på namn till hanhund. Till tikar hade vi flera namn på lager, men när det kom till hannamn (vilket vi till största sanorlikhet kommer att behöva) tog det stopp. Vi letade efter karaktärer i böcker och olika författarnamn som skulle kunna passa världens bästa hane :P

Till sist innan vi släckte nattlampan nämnde jag Gibson och vi blev båda förtjusta. Men inget är gjutet i sten än. Så sent som för en timme sen kom Kalle på namnet Devon vilket var rätt fint. Så ett namn får sötingen vänta med till helgen. Längtar till att få gosa med dem igen.

Jag har redan börjat planera hur vi ska hinna med en hund och framförallt hur vi ska kunna uppfostra en valp när vi pluggar. Men det känns som vi har det under kontroll. Om vi bara har viljan så finns det tusen lösningar för att kunna hinna ta hand om den lilla guldklimpen. Jag har även börjat titta efter hundbälte och valpkurser som kan vara bra. Så för tillfället är jag mycket positiv och glad inför framtiden. Kalle och jag kommer nog klara vårt åtagande mycket väl :P

God morgon!

Dagen har börjat riktigt bra. Solen har precis gått upp och det var svalt och skönt på balkongen när jag åt min frukost. Vi har lyckats hitta en laktosfri youghurt med hallonsmak som är helt underbar. Visst den innehåller 2% fett vilken är mer än de flesta vanliga youghurtarna har nu för tiden. Men det stuntar vi i. Vi tänker fortsätta äta den.



Jobbet kan bli lite roligt idag, nu när jag har gjort klart nästan hela grundkartan. Min hand har börjat skrika lite av allt klickande med musen. Så jag varierar mig och använder båda händerna. Dom får hjälpa varandra att hjälpa sig själva. Tackvare denna lätta lösning är min högra hand inte helt förstörd. Men jag får passa mig så jag inte arbetar mig till en musarm igen. Efter att jag haft det första gången har det varit lättare att få det igen, vilket Kalle troligtvis inte tycker är så roligt. Jag kan nämligen knappt röra min högra del av ryggen på grund av smärtan. Man känner sig så hjälplös och otroligt gnällig, vilket jag är så det räcker i vanliga fall. Men, men, än så länge kan jag röra mig.



Idag blir det troligtvis träning. ska bli härligt. Jag har haft lite dåligt samvete för att vi inte tränat mer den senaste månaden. Min skavsår (mer sår än skav) och inflamation i foten har iaf uppskattat vilan. Så idag händer det! Jag ska springa för första gången i igen efter ett långt uppehåll. Känns som jag aldrig kommer vara tillräckligt frisk för att kunna träna mer än ett halvår. Fötterna och ryggen gillar verkligen inte att röra på sig.



Pirrigt! På fredag får jag nog mina glasögon och vi ska hälsa på valparna igen. Vi ska försöka välja vilken liten plutt vi vill ha. Känns så härligt! Om vi väljer en av hanarna funderar vi på att kalla honom Gibson (tror det stavas så). Kalle kom på det. Gibson låter rätt gulligt och går att säga på skarpen, vilket jag kan tycka är användbart vid vissa tillfällen. Hoppas vi kommer bli bra musse/matte. Kalle har ju aldrig haft ett husdjur och jag har aldrig haft ett husdjur utan mammas "övervakning". Pirrigt!

Glasögonorm

Dessa fina par kommer snart att vara i min ägo. Känns konstigt men nödvändigt. Det kommer bli roligt att kunna läsa vägskyltar mm. på längre avstånd. Då slipper jag ta så snabba beslut eftersom jag helt plötsligt kommer kunna planera min körning tidigare när jag läser skyltar. Jag har fått höra av Kalle med kompani att man ska kunna läsa skyltar på längre avstånd än 50m. Visste inte jag :P Så nu är jag också en glasögonorm :)

Kraftansträngning

Nu har jag uppdaterat min blogg i hopp om att det ska få mig att skriva mer. Förhoppningsvis hjälper det lite iaf :)