Jag är som uppslukad av Christopher Paolinis böcker om "arvtagaren" Eragon. Jag sitter ofta och tänker på hur allt kommer gå för Alagaesia och alla som lever där. Denna påhittade värld förtrollar mig. Allt vrids och vänds. Det känns som allt är möjligt, men bara om du kan gå runt begränsningarna i all magi. I första boken trodde jag vilket även Eragon gjorde att magi kunde användas lite hur som, men ack så lätt var det inte. Namnen i boken är ofta inte heller att leka med, så som Blödhgarm och Islanazadi. Utöver att jag ska komma ihåg alla konstiga namn ska jag komma ihåg alla personers "smeknamn" eller vad jag ska kalla det. Nasuada kallas exempelvis för Nighthawks av the Urgals på grund av vad hon åstadkommit och hennes personlighet samt utseende. Eragon har flera olika namn beroende på vilken ras som tilltalar honom. Undrar vad jag skulle kallas? Emeli latmask?
Paolini är i mitt tycke ett geni! Hur har han kunnat forma alla dessa personligheter och politiska argumentationer mellan de olika "överhuvudena". Argumentationerna är lite som en mjuk dans med otrolig tyngd i varje mening. List är något man inte klara sig utan i Alagaesia.
Just nu tar jag en liten paus från läsandet. Jag vill inte att boken ska ta slut så fort :P Hoppas fyran kommer ut snart så "kampen" mot Galbatorix kan fortsätta. Nehe nu ska jag läsa lite till :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar